Ingen kan fly när idealen bara ekar

"Åh det är inte konstigt att man tvekar, ingen kan fly idealen bara ekar
kraven finns där vart man än vänder, att du inte duger är signalerna de sänder"
- Textutdrag från låten "Trasig" av Kapten Röd

För ett tag sedan såg jag ett youtubeklipp där en reporter tog fram detta fenomen av att vi retuscherar allting, även personer som ser vackra ut från början. Retuschering har alltid funnits, man vill framhäva de bästa sidorna och kanske ta bort lite mörka cirklar under ögonen eller andra "konstigheter" som alla människor har och kommer att ha.
 Sedan att vi även måste göra personen smalare, trots att denna är i den kategorin, vi förminskar lår, mage, ansikte och när vi ändå håller på så kan vi förstora brösten, göra halsen längre och ta bort andra ojämnheter. Det som även reportern tog upp var att kanske det vore en idee att sätta en varningstext under de retuscherade bilderna som säger "Denna bild har förvrängts för att minska ditt självförtroende" lite som varningstexterna på cigarettpaket.
 Tänk om vi skulle kunna införa dessa varningstexter, hur skulle detta påverka ungdomar? Antagligen inte negativt, plötsligt skulle kanske en viss procent tänka "okej, detta är ju bara på låtsas", och kanske skulle dessa procent acceptera sig själva mycket lättare.

Just ungdomar går igenom en period där man söker rätt och fel, och när de ser bilder där allting är förvrängt säger ändå deras järnor "Detta är hur du ska vara och hur du ska se ut". Hur många tidningar har inte en artikel som säger "Så får du många kompisar" och "Så blir du vacker". Det finns inte bara bestämmelser om hur du ska se ut, utan också bestämmelser om hur du ska vara, och ser du inte ut såhär eller är på det här viset är du dömd till ensamhet och olycka.

När nu media ser ut såhär, varför är vi då så förvånade över att vissa väljer att svälta eller leva upp till tok för stora ideal istället för att inse att "Jag är faktiskt mer än okej, jag är bra!"

Födas in i en religion

Detta är något som jag funderat flera gånger utöver, och det är detta med att döpa sitt barn. Jag känner inte att jag tillhör kristendomen alls, därför känns också dop som något lite främmande men också något som inte är så självklart. Nu är inte kristendomen lika med ondska, det finns bra församlingar även där och att stödja kyrkan känner jag inte är en idiotisk sak, det som skulle kunna störa mig är att barnet som knappt kan prata skrivs in i en religion för att föräldrarna tycker det.
 I dagens samhälle verkar dop vara mer utav en tradition än att man själva verket skrivs in i en kyrka, och jag kommer inte döpa barnet pga en tradition.
 Det finns nog bara en sak som skulle kunna få mig att välja dop framför namngivning, och det är om den andra parten tycker det är superviktigt.

Då kom jag på en annan skojig tanke, kanske skulle man både ha ett dop och en namngivning fast en i kyrkan och en annan via asatron, skulle det inte vara lite ironiskt att två gudar får slåss om barnets uppmärksamhet. Skulle då barnet få ett större skydd om denna fått en "blessing" från två parter?

Sedan måste jag ändå fråga mi själv, jag som inte ens är gravid, varför tänker jag ens på om jag skulle döpa mitt barn? (när den svåra frågan snarare är "vilken ordning ska mitt barn se star wars filmerna?")

Den skeva bilden

I tonåren försökte jag söka efter vem jag skulle vara, hur skulle man se ut, hur skulle man bete sig, vad var snyggt vad var fult. Jag kunde stå länge och tänka "detta vill jag ändra på", men jag stod aldrig och tänkte "detta är jag nöjd med". Tjejer och även killar slutar aldrig att jämföra sig med andra, vi försöker alltid uppnå perfektion, dvs ett omöjligt mål.
 Ätstörningar är absolut inget ovanligt, och att känna att du endast blir accepterad om du är smal gör också att många tittar sig själv i spegeln och mer eller mindre suckar. I djurlivet handlar det också om att jämföra, den snyggaste och starkaste hanen får oftast alla honorna.

Ligger det därmed i vår natur att vi jämför oss med varandra? Lite som att utmana varandra, att säga "Jag är snyggare än dig!". Vi gillar att titta på snygga människor, män om kvinnor, och kanske blir det så att vi känner oss underlägsna om vi inte ser snygga och är därmed tillräckligt bra. Kanske vi aldrig kommer ifrån att vi jämför oss med andra, problemet är att vi jämför oss med bilder som är till för att vara så perfekta som möjligt, bilder som ingen kan uppnå.
 Jag vet inte vad ätstörning beror på, men jag tror definitivt att media skeva bild har något med hela saken att göra, vi glömmer helt enkelt bort att titta på människor som inte är retuscherade.

Såg en liten video på youtube där de nämde att man skulle kunna sätta en varningstext under retuscherade bilder, jag tycker det är en strålande ide, tänk om det skulle kunna få förtvivlade tonåringar att se att tidningarnas bilder inte är på riktigt och kanske skulle någon ta åt sig och komma till insikt.